Helene ringde mig vid 19 tiden igårkväll och sa att min lilla häst hade fått kolik. Jag var ute i Höganäs och hade firat min lilla kusin Olivia som fyllde 4 år! Snabbt in i bilen blev det. Körde ut till Påarp och samtidigt torkade jag mina tårar .. Jag var livrädd. Diddes syrra dog nämligen av kolik och som Helene beskrev det så var han riktigt dålig. Vi fick låna Coffes pappas bil, så han tog vår med hundarna i och vi tog hans volvo med drag.
Framme i stallet satte vi på släpet och kollade till Didde. Han låg ner men kunde resa sig upp och gå lite ..
Men såklart skulle släpet klabba. Framhjulen på släpet hade fryst fast så vi fick åka till granngården och låna deras ist. Eftersom vårt släp stod mitt på gårdsplanen och inte gick att flytta så fick jag backa in en bit på vägen till gården och Helene fick komma ut med Didde dit ist.
Han piggnade till när det var lastdags, ville inte alls gå in i transporten och såg inte det minsta sjuk ut. Men skam den som ger sig. 45 min senare gick han in helt själv. Vi stängde och var påväg. Tror ni inte att bilbatteriet hade dött då? Vi hade haft lampan tänd till släpet alldeles för länge. Så, Fritz och Helene åkte och köpte startkablar på en mack och ett laddat batteri fixades. Sen bar det av ..
Dom gjorde en massa test på honom och han fick stanna över natten. Dom ska ringa nu på eftermiddagen och säga hur det har gått. Sitter med telefonen i handen och väntar och väntar ....